Hot och risker som främmande arter medför

Hotet för den biologiska mångfalden

Globalt sett utgör främmande arter det näst största hotet för den biologiska mångfalden. Att hela livsmiljöer försvinner och splittras upp bedöms vara den största hotfaktorn. Liljebagge. Fotograf: Päivi Parikka Till följd av att främmande arter sprider sig minskar artbeståndets mångfald i genomsnitt, även om antalet arter kan öka på lokal eller regional nivå allteftersom nya arter träder in.

De främmande arterna har många olika skadliga effekter för den biologiska mångfalden, verksamheten i ekosystemen och ekosystemtjänsterna. Främmande arter kan hota ursprungsarterna eftersom de konkurrerar med dem om samma resurser och byten, sprider sjukdomar och parasiter eller korsar sig med ursprungsarterna i naturen. Man känner också till att främmande arter har förändrat strukturen i näringskedjor och påverkat funktionerna i övergripande ekosystem. De skador som främmande arter orsakar naturen, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna kan ha direkta eller indirekta skadliga konsekvenser även för människans välbefinnande.

Konsekvenser för samhället

Främmande arter har negativa konsekvenser för samhället: de medför ekonomiska nackdelar för olika aktörer. Många invasiva främmande arter är betydande skadegörare inom jord- och skogsbruket. Fisket och fiskodlingen kan också bli lidande av att invasiva främmande arter sprider sig. Främmande arter kan också utgöra ett hot mot hälsan eller sprida sjukdomar.

Översvämning förorsakad av kanadensisk bäver. Fotograf: Sari Suhonen

Invasiva främmande arter orsakar problem även för rekreationsbruket av naturen och turismen. Vidare kan främmande arter skada funktionerna i samhällets grundläggande strukturer.

Ekonomiska konsekvenser

Globalt sett ger invasiva främmande arter upphov till betydande kostnader. År 2001 bedömde man att de skador som främmande arter orsakar i hela världen uppgår till över 1 400 miljarder US dollar varje år (1 054 miljarder euro), vilket i dagsläge motsvarar 2–3 % av världens bruttonationalprodukt. Det är sannolikt att 10–15 % av de ca 11 000 främmande arter som påträffats i Europa medför ekologiska eller ekonomiska konsekvenser. Enligt en försiktig uppskattning har dessa invasiva främmande arter orsakat kostnader om åtminstone 12,5 miljarder euro årligen. 80–90 % av de uppskattade kostnaderna härrör från olägenheter och skador som främmande arterna orsakar och ersättningar för dessa, inklusive skador för jord- och skogsbruket och fiskeriet, skador för samhällsfunktionerna och olägenheter för människans hälsa.

I Finland har ingen övergripande uppskattning gjorts av de kostnader som orsakas av främmande arter, men man känner till att invasiva främmande arter orsakar betydande kvalitativa och kvantitativa förluster för produktionen (förluster av skörd och fångst). Fortlöpande kostnader i anslutning till bekämpningen av främmande arter i Finland uppkommer bland annat av växt- och djurinspektioner, åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter såsom jätteloka, jättebalsamin och vresros, samt

Talko för att utrota vresros. Fotograf: Natalia Räikkönen

åtgärder för att fånga små rovdjur som spridits till Finland. Enbart kostnaderna för att bekämpa, utrota och övervaka sjukdomar och skadedjur på produktionsgrödor stiger till flera miljoner euro varje år i Finland.

Konsekvenserna av främmande arter kan observeras samtidigt inom flera sektorer i samhället. De potentiellt mest sårbara branscherna i Finland som har den största nationalekonomiska betydelsen finns till exempel inom skogsbruket. Om en främmande art som skadar skogsbruket, till exempel tallvedsnematoden, bredde ut sig snabbt i den finländska skogarna, skulle det leda till mycket betydande ekonomiska förluster.