Hur främmande arter anländer och sprider sig

Främmande arter sprider sig till nya geografiska områden genom medveten eller oavsiktlig hjälp av människan. Globaliseringen, den snabbt växande internationella handeln och trafiken, särskilt de nya trafikrutterna till havs, på landet och i luften, har gjort att främmande arter sprider sig lättare.

Lupiner längs vägrenar är en vanlig syn

Avsiktlig import och spridning

Främmande arter har importerats och importeras fortfarande i vinningssyfte. Avsiktligt importeras särskilt nyttoväxter för odling och dekoration, fiskarter för fiskodling samt viltarter för jakt och uppfödning. Vidare importeras fiskar, reptiler, fåglar, däggdjur och ryggradslösa djur som sällskapsdjur. Importen gör att de främmande arterna kan spridas vidare, eftersom de kan släppas ut medvetet eller oavsiktligt, eller så kan de rymma.

Handeln med trädgårdsväxter och djur betraktas som den viktigaste enskilda faktorn både när främmande arter anländer så att människan är medveten om det (ca 70 %) och när främmande arter anländer utan att det varit människans avsikt (ca 30 %). Handel över internet har dessutom lett till att produkter som tillverkats, drivits upp eller fötts upp i olika delar av världen, till exempel växtfrön eller levande föda för akvariefiskar, är enkla att beställa för leverans nästan vart som helst. Detta gör att främmande arter sprids okontrollerat allt snabbare.

Oavsiktlig införsel av främmande arter

Under de senaste årtiondena har det blivit vanligare att främmande arter överförs från ett område till ett annat med transportfordon, råvaror, material och redskap. Främmande arter kan till exempel spridas med obehandlat virke eller träförpackningar. Främmande arter kan också spridas med olika trafikmedel, till exempel med fartygens barlastvatten. De kan också fästa sig på fartygsskrov. Utan mänsklig avsikt anländer särskilt frön, ägg (ryggradslösa djur), sjukdomar, parasiter och epibioter (arter som följer med andra djur). På senare år har oavsiktligt import av främmande arter ökat i omfattning jämfört med det att arter avsiktligt släpps ut i naturen.

Kanaler, tunnlar och andra konstruktioner

Arter sprider sig också över olika leder som människan har anlagt, såsom vägar, järnvägar, kanaler, broar, tunnlar och fiskvägar. Den allt snabbare och smidigare trafiken mellan och inom kontinenterna bidrar också till spridningen av främmande arter.

Kanaler som exempel på ett sätt för arter att sprida sig

Vandrarmussla. Fotograf: Katriina Könönen Nya främmande arter har anlänt från Svarta havet och Kaspiska havet via älvar och kanaler till de finska kustvattnen och längst in i Finska viken med nästan sött vatten, till och med ända till Nevans delta. Vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) är kanske den mest kända och mest skadliga av alla arter som anlänt till Europa via kanaler. Det är sannolikt att vandrarmusslan har följt med flottade stockar även till finskt territorialvatten. Ökningen i fartygstrafiken särskilt på de inre vattenvägarna i Ryssland kommer sannolikt att bli en betydande faktor när det gäller spridningen av främmande arter. Vidare uppskattas det att klimatförändringen kommer att öka antalet djurarter som sprids söderifrån norrut via älvar och kanaler.