Hanteringsplanerna innehåller artspecifika bekämpningssätt och anger aktörer som behövs i bekämpningssamarbetet. Enligt hanteringsplanen ska bekämpningen ske i de främsta bekämpningsområdena på ett kostnadseffektivt sätt.
Utifrån den risk de främmande arterna utgör och kostnaderna för och nyttan med bekämpningsåtgärderna bedömdes och valdes de primära hanteringsåtgärder Finland bör satsa på. Riskbedömningen baserar sig på de invasiva främmande arternas artegenskaper, skador som arterna orsakar, arternas möjligheter att sprida och klara sig i vårt klimat, arternas aktuella spridningsgrad och nuvarande spridning samt tillgängliga bekämpningsåtgärder. För att underbygga planerna har man utrett hur brett de invasiva främmande arter har spritt sig i Finland, hur invasiva arter oavsiktligt kommer till Finland och vilket är det kostnadseffektivaste sättet att bekämpa arterna.
Hanteringsplanerna har beretts av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral inom ramen för Statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet.
Jord- och skogsbruksministeriet godkände i oktober 2020 Finlands plan för bekämpning av nationellt invasiva främmande arter. De nya planen kompletterar planer för hantering av invasiva främmande arter som ingår i EU-förteckningen som godkändes i 2018 och 2019.
I den nationella förteckning över främmande arter som godkändes genom Statsrådets förordning i juni 2019 ingår de främmande arter som inte finns med i EU:s förteckning, men som kan anses vara skadliga i Finland. Bland dessa finns till exempel vresros, blomsterlupin, vattenpest, mink och spansk skogssnigel. Sammanlagt omfattar förteckningen 26 främmande arter eller artgrupper. Planen ger riktlinjer för bekämpning och hantering av nationellt invasiva främmande arter.
Hanteringsplanerna för hantering av invasiva främmande arter som ingår i unionsförteckningen godkändes 2018, 2019 och 2021.